Land Rover Defender
Det lilla landet i norra Atlanten är inte så litet som man kan tro. Invånarantalet må vara blygsamma 330 000, men landytan är större än Portugal och mer än två och en halv gånger större än Danmark. Att köra tvärs över vulkanöns ibland svårtillgängliga terräng tar mellan 8-12 timmar, beroende på väder och vägval. I avsaknad av bra kollektivtrafik med tåg, tunnelbana och spårvagn är bilen det alternativ de flesta väljer på Island. Det gör den lilla ön i norr till ett av världens mest biltäta länder per invånare, men inte med vilka bilar som helst. Här ser du fyrhjulsdrivna bilar med markfrigång du sällan tidigare skådat, inte sällan utrustade med ballongdäck för optimal framkomlighet. Modifieringar av potenta terrängbilar som gör dem till verkliga monster. Denna lilla vulkanö är ett av få ställen i världen där biltillverkarnas bästa terrängbilar faktiskt utnyttjas till det som de är tänkta för. Det är anledningen till att Red Line Driving begav sig dit för att testa en av legenderna inom terrängvärlden, en Land Rover Defender.
Efter den drygt tre timmar långa flygresan från Stockholm, landar vi i Reykjavik. Efter att ha plockat upp vårt vildmarksförberedda bagage, lämnar vi ankomsthallen. När vi går ut från flygplatsen möts vi av det som, mer eller mindre, kommer vara vårt hem den närmaste veckan, en Land Rover Defender. Vad det rör sig om för bil går inte att ta miste på. Bilen har sett nästan identisk ut sedan versionen lanserades i början av 80-talet. Vår bil har internbeteckningen 110 och är utrustad med en 2,2 l turbodiesel med 6-växlad manuell låda. Snorkel för insuget och 31” däck skvallrar om att denna bil tål mer än vattenpölar och grusvägar. Den är byggd för att köras parallellt med vägen, inte på den. Allt det där vet ni säkert redan, men vad är egentligen historien bakom bilen vars serie producerades i 67 år, innan man 2016 beslöt sig för att lägga ned produktionen, till förmån för utvecklingen av en helt ny Defender?
Innan andra världskriget bröt ut var det brittiska märket Rover stolta tillverkare av lyxbilar. Efter krigsslutet var den marknaden i princip som bortblåst och britterna var i stort behov av en ny marknadsstrategi för att företaget skulle överleva. Under kriget hade amerikanarnas Willys Jeep gjort succé och britterna beslöt sig för att utmana dem. Med ett chassi från Jeep och en P3 motor från Rover, skulpterades den s.k. Serie 1-bilen med kaross i aluminium. Efter kriget fanns det nämligen ett enormt överskott av den lätta rostfria metallen. Att man lackerade bilen i grönt var inte heller någon slump då färgen fanns i överflöd från krigsindustrin. Byggd i samma fabriker som man tidigare byggt militära flygplansmotorer, producerades nu en bil som fyllde britterna med patriotism. De upptäckte snabbt att bilen var sällsynt kapabel i terrängen och det ryktet spred sig snabbt. Bilen vidareutvecklades och bredde ut sig över världen. Den kunde ses körandes av allt från vildmarksälskare i Afrikas djungel och Asiens bushlandskap, till celebriteter på stadskorteger och boulevarder. Faktum är att Land Rover Defender rattats av inga mindre än bl.a. Marilyn Monroe, Fiedel Castro, Ralph Lauren, Paul McCartney, Robin Williams och den brittiska drottningen.
"Land Rover Defender rattades av inga mindre än Marilyn Monroe, Fiedel Castro, Ralph Lauren och Sir Paul McCartney ”
År 1991 lanserade Land Rover en helt ny bilmodell parallellt med deras produktion av Land Rover 90 och 110. Modellnamnet ”Series” hade sedan tidigare bytts ut mot 90 eller 110, baserat på bilens axelavstånd mätt i inches. Den nya modellen som Land Rover skulle lansera hette Discovery och den skulle ha motsvarande axelavstånd. För att det då inte skulle uppstå något missförstånd lade man därför till Defender och det är med det namnet vi känner igen bilen idag.
3 cups
Blueberries
3 cups
Flour
145 km/h
Toppfart
360 000 kr
Pris
1½ cups
Butter
360 Nm
Vridmoment
120 Hk
Effekt
15.8 sek
0-100 km/h
“...efter att ha upplevt miljöer tagna ur sagornas värld var det dags för reflektion...”
Vid tiden då Defender introducerades som namn, hade japanerna kommit ikapp britterna och de japanska motsvarigheterna ansågs mer pålitliga. På ett år tappade man hela 21% av marknadsandelarna till Toyota Land Cruiser och Nissan Patrol och det förmådde man aldrig att ta ikapp. I ett försök att rädda märkets anseende grundades Special Vehicles Division. De skulle bygga unika varianter av Defender och locka de kunder som egentligen inte var i behov bilens terrängegenskaper, utan snarare ville visa upp sig på parkeringsplasterna. Gruppen fullkomligt spottade ur sig modeller, men kändast av dem alla är kanske ändå specialversionen från år 2000 som porträtterades i den första Tomb Raider-filmen. Förutom där har bilen setts i återkommande Hollywoodproduktioner som James Bond, Mission Impossible eller Da Vinci-koden.
Att bilen är mer än för vita duken blev vi snabbt varse om då vi lämnat Reykjaviks små stadsgator för att bege oss ut i övärldens böljande landskap. Körupplevelsen är med ett visst mått av överdrift, som att köra en traktor. Bilen låter ungefär likadant, har motsvarande styrkänsla och klarar inte av för höga hastigheter då vägbullret gör samtal med baksätespassagerarna till en omöjlighet. Det som fascinerar är då man slutar jämföra Defender med en vanlig bil och kanske framförallt slutar köra den som en vanlig bil. Genom djupa vattenhål, över leriga leder, stenbeklädd mark och i lutningar i klass med branta skidbackar, passerade vi flertalet terrängfordon som i den tuffaste miljön inte klarade av att hantera utmaningen på det sätt som Defendern gjorde.
Efter att ha upplevt miljöer tagna ur sagornas värld var det på flyget hem tid för reflektion. Vad är det egentligen som gör att man än idag imponeras över vad en nästan 70 år gammal bilmodell är kapabel till? Uttrycket less is moreär gammalt, men i Defenderns fall är det en absolut sanning. Idag finns det givetvis bilar som teoretiskt är bättre i terrängen, mer sofistikerade och utvecklade, men de är också dyrare. Det sistnämnda är det som gör Defendern till en riktig vinnare än idag. Det är en bil du vågar använda i den ruffiga miljö den faktiskt är byggd för. Den tål att användas. Låg-växel, låsbar differential och starkt bottenvrid är receptet för att skapa en bil som ta sig fram i en till synes oframkomlig miljö. Svårare än så är det inte. Det vet både Islands invånare och Land Rover.