Lancia Delta HF Integrale

Likt en fågel Fenix reste sig Lancia Delta Integrale ur den aska som låg kvar efter att rallyns legendariska Grupp B-segment förbjudits. Den kom att fullkomligt dominera rallyvärlden under närmare ett decennium och plockade hem inte mindre än sex stycken VM-titlar i rad! Med det CV:t är Delta Integrale en av de mest framgångsrika bilarna i historien och en utav bilvärldens mest eftertraktade samlarobjekt. Vi på Red Line Driving fick förmånen att prova den italienska legenden – ett exemplar som dessutom bär med sig en helt unik historia.

När Grupp B-bilarna gjorde sitt intåg i rallyvärlden under 80-talets början blev rally den bilsport som var på allas läppar. Det var inte bara förarna som utmanade varandra, utan även publiken där det var en tävling om vem som med handen vågade nudda en av bilarna, när de flög förbi långt över 200 km/h. Samtidigt som bilutvecklingen gick blixtsnabbt innebar det snart att bilar med upp mot 800 Hk, plastkarosser och rörramschassin låg på bredställ in i publikhav. Konsekvensen av den totala avsaknaden av säkerhet och bilar som gick allt fortare, blev till slut att den finska rallyföraren Henri Toivonen körde ihjäl både sig och sin kartläsare. I en tävling på Korsika tappade han kontrollen över sin Lancia Delta S4 och körde rakt ut för ett stup. Racingorganisationen FIA tog snabbt beslutet att stoppa Grupp B bara fyra år efter att det introducerats. Det var för farligt för alla inblandade.

Även om beslutet kan tyckas logiskt, var det många som blev tagna på sängen när Grupp B lades ned. Istället introducerades Grupp A med betydligt striktare regler. Ett av kraven var bland annat att bilföretagen endast fick delta med modeller som de byggt minst 5000 standardbilar av. I Lancias fall hade man turen att under några år redan ha byggt den modesta Lancia Delta, en vardagsbil byggd för shopping snarare än något annat. Italienarna gjorde dock genidraget att plocka över mycket av den teknik som man haft i sin Grupp B bil, Delta S4, och inkorporera den i den ”vanliga” Deltan. Med breddade skärmar och S4ans fyrhjulsdriftsystem föddes Lancia Delta HF 4WD och sedermera den legendariska Delta HF Integrale. Med en förmåga att fullkomligt dominera tävlingarna oavsett underlag, var succén ett faktum. Innan dammolnen hunnit lägga sig plockade Deltan hem sin första titel 1987. I bilhallarna märktes framgångarna av och den vanliga Deltaförsäljningen sköt i höjden. Bara under första halvåret ökade Lancias försäljning med 42 % direkt tillskrivet rallyframgångarna.

“Det innebar att den Martini-sponsrade Integralen plockade hem världsmästartiteln hela sex år i rad!"

Året därpå hann inte ens halva rallysäsongen gå innan Lancia stod som självklar segrare. Totalt tog man hem 10/11 race och dominansen fortsatte år efter år. I en upphottad version av Delta HF 4WD visade nu Lancia att man hade intentionen att förbli på rallytoppen med sin Delta HF Integrale. Efter fem år av succé bestämde sig Lancias fabriksteam att avsluta med flaggan i topp. Inför 1992 års rally-VM bestämde sig istället ett privatteam för att föra legenden om Lancia Delta Integrale i mål, genom att plocka hem dess sista segerpokal. Det innebar att den Martini-sponsrade Integralen plockade hem världsmästartiteln hela sex år i rad! För det italienska destilleriet innebar det den mest framgångsrika exponeringen någonsin och Lancia Delta Integrale innehar än idag rekordet för flest segrar under Martini Racings flagg – totalt 46 segrar på sex år…

Precis som Mercedes eller BMW:s entusiastbilar pryds av AMG respektive M, pryddes Lancias motsvarighet av ett HF. Förkortningen står för High Fidelity och precis som en stereo av världsklass ville Lancias racingteam att deras bilar skulle förmedla vägens alla nyanser till föraren, utan någon typ av filtrering eller försköning. I folkmun kallades bilarna även för ”Elefantino” efter den röda elefanten som också ingick i loggan. Att Lancia valt just en elefant för att symbolisera deras mest motorstarka bilar finns det olika historier kring. En av dem som dock anses vara den officiella historien är att Gianni Lancia under ett möte föreslog symbolen inför 1963 års racingsäsong. Alla på mötet motsatte sig förslaget och tyckte elefanter snarare var en symbol för något långsamt och klumpigt – raka motsatsen till vad de egentligen ville förmedla. Gianni ska då ha svarat ”ja, så kan man tycka, men när en elefant väl har börjat springa är den helt omöjlig att stoppa…” De orden ska ha fått alla i rummet att göra en helomvändning och resten är historia.

220 km/h

Toppfart

320 Nm

Vridmoment

210 Hk

Effekt

5.7 sek

0-100 km/h

1 455 000 kr

Pris

Trots den enorma framgången runtom i världen lös Delta Integrale med sin frånvaro på de svenska vägarna. Det var inte bara det höga priset som satte käppar i hjulet, utan även unika avgasregler. Importörerna ansåg det inte lönsamt att avgascertifiera unika exemplar som Delta Integrale. För de två bröderna Kyprianou innebar detta en smärre katastrof eftersom de hela livet drömt om att äga en rallybil till vardags. De växte upp under rallyns gyllene era och hade starka barndomsminnen från när de hållandes i burbågen fick följa med lokala rallyförare på deras väg ut till olika tävlingar. Eftersom drömmen om en Integrale var så stark bestämde de sig för att köpa ett exemplar på Cypern och därefter flytta utomlands ett år. Därefter kunde de sedan ta med sig bilen hem till Sverige som flyttgods och på så sätt kringgå avgaskraven. Tack vare bröderna rullade så äntligen en Delta Integrale i Sverige.

“Akis, berättar om sin kärlek till bilen och att han en dag önskar att han fick ta med sig bilen i graven..."

Varje Delta Integrale som producerats var anpassad för möjlig ombyggnation till rallybil. Således kunde de hantera mycket mer än de 210 Hk som stoppades i dem ifrån fabriken. Bröderna Kyprianou bestämde sig för att under en period trimma sitt exemplar till hela 340 Hk! Idag har man dock valt att ta tillbaka bilen till original igen för att på ett bättre sätt förvalta den familjeklenod som man haft sedan 90-talet. Den nuvarande ägaren, Akis, berättar om sin kärlek till bilen och att han en dag önskar att han fick ta med sig bilen i graven. När jag satt i hans bostad och vi gick igenom artiklar, tidningsutdrag och servicehistorik var det uppenbart att deras Integrale är mycket mer än ”bara” en bil. Den är en del av familjens historia och en del av familjens framtida arv.

Italienarna må vara duktiga på racing, men rostskydd har de aldrig varit kända för. I Lancias fall innebar det att många av deras legender dukat under till följd av rostangrepp. När jag först fick höra om en Delta Integrale i Sverige räknade jag därför med en hårt ansatt bil. Alltför många gånger har man hört om exemplar som vittrat sönder av så lite som fuktig utandningsluft, så att addera salta svenska vägar till den ekvationen kunde knappat resultera i något positivt. Därför slog jag hakan i golvet då jag först fick se familjen Kyprianous exemplar. Det skick som de lyckats hålla sin bil i saknar motstycke. Det fanns inte en tillstymmelse till rost, repor eller slitage som skvallrade om bilens ålder. Den vita lacken fullkomligt gnistrade i kvällssolen och när bilen rullades ut från garaget kändes det som att den rullade ut ur fabriken – wow!

Vi begav oss direkt ut på slingriga vägar och Delta Integralen fick bekänna färg. Pedalernas konstiga placering i förhållande till ratten gör att sittpositionen blir något lustig och då jag tittar ned i mätarklustret översköljs jag av information från havet av mätare. Precis som på kommandobryggan i en ubåt finns här en mätare som återger allt; turbotryck, laddnivå, oljetryck och oljetemp. Plattan trycks i botten, laddtrycket byggs upp, bilen niger och likt en katapult skjuts vi iväg på de tighta vägarna. Hela tiden ackompanjeras fartintrycken av det råa ljudet från motorn, som bokstavligen studsar ut ur avgasrören och mellan bergväggarna. Waste-gaten fnyser kaxigt när övertrycket släpps ut och varje gasuppsläpp ackompanjeras av ett stort ”BANG!”. Här är det ingen fråga om förskönande ljudkulisser från högtalarsystem – detta är äkta vara!

Hur mycket bilen än pressas känns det aldrig som att vi saknar grepp och likt en go-kart ligger vi klistrade i samtliga kurvor. Chassit är fullkomligt fenomenalt och trots att ett antal av de 210 hästarna troligen rymt under åren så känns det som en riktigt motorstark bil. Det faktum att tävlingsbilarna hade nästan det dubbla hästkraftsantalet är så galet att det är svårt att förstå när vi pressar oss fram bland skogsvägarna. I mångt och mycket var detta en förtäckt Grupp B-bil och det är därför inte svårt att förstå varför rallyförarna fullkomligt älskade Integralen.

Med sin extroverta framtoning och råa kraft tar Lancia Delta Integrale oss tillbaka till en tid då rally var motorsporten som gällde. Kombinationen av dess hänsynslösa linjeföring och odiskutabla rallyarv gör att den idag är ett eftertraktat samlarobjekt världen över. Oavsett hur mycket pengar du har är det dock svårt att hitta en Delta Integrale, som är i samma skick som Akis. Vi på Red Line Driving är honom evigt tacksam att han gav oss chansen att testa denna legend.

Text

Viktor Ydenius

Bild

Simon Hamelius

  • Facebook - White Circle
  • Instagram - White Circle
Carsymbol.png

© 2016 Red Line Driving